There's an empty place in my bones..

Ur: Leonora och De Gömda Världarna - Kapitel 5
Av: Maria Andersson


Undertiden då Xander förhandlade och pratade med köpmännen och kvinnorna i de olika stånden iaktog Leonora honom i smyg. Hon hade aldrig riktigt sett hur han gick klädd eller hur han såg ut, allt hade ju hänt så snabbt. Nu såg hon hans tydliga drag i ansiktet och hur hans gyllenbruna spretiga hår rörde sig i samband med vinden. Hans ansikte hade utsökt vackra linjer som gjorde att hans hy liknade den vackraste av målningar. De djupt gröna ögonen hade en slags guldkant precis runt irisen och hans jämna, rosiga läppar verkade perfekta då det ryckte i dem när han funderade.
Hans kläder var mossgröna och bruna. Hon tyckte det såg ut som om de var gjorda av läder, men det andra gröna tyget kunde hon inte bestämma sig för vad det var. Det skimrade i svagt lila när solens strålar dansade över tyget. Liknande fiskfjäll eller något. Leonora slog bort känslan av att sträcka fram handen och låta fingrarna smeka över den vackra vävnaden. Över axlarna låg tunga axelskydd av stål och detsamma hade han runt om underarmarna. Om hans höfter hade han grova läderskärp i vilka hans massiva svärd hängde slappt. Hennes blick vandrade neråt och hon såg att han hade stora, knähöga läderstövlar. Och som toppen på allt, vilade en tjock mantel av okänt material över Xanders muskulösa skuldror.

Japp, detta är min Xander. Min Hjälte i Min Saga. DOCK kommer det upptså något oväntat snart. Moahahaha..!
Har skrivit ett bra stycke idag på boken, nu är Leonora och Xander iväg mot ... Just det, VART dom ska har jag ingen aning om än. Får sova på det, och skriva lite imon.

Har gått sammanlagt 1,6 mil idag ungefär, vilket INTE var förberett. Först med alla barnen till Centrum, och sen tillbaka igen. Väl tillbaka på dagiset upptäckte jag att jag glömt tömma min innerficka och att jag då tappat mitt busskort. MMM TACK!!
Pappa var på jobbet, mamma också. Henrik kom inte hem förrän senare och det är 5 kilometer hem. GREAT. Fanns inget annat att göra än att börja gå. Så där gick jag, i kalla jeans med musik och frös röven av mig. "Jag trivs bäst i öppna landskap" - MY ASS. Det stormade och åkrar överallt så blåsten hittade mig ordentligt. What's not to love?! Hmm..

Jag är verkligen trött och ska nog lägga mig ner och glo Fresh Prince. Det är avslappnande :)

Imon vis halv 4 ska jag provrida en häst i Öringe. Hoppas det funkar!

NU måste jag springa.

Toodles!

xoxo

Maria