tisdag 9 juni 2009

Your life

Jag fick en alldeles underbar känsla precis. Tänk om..! Medans jag vet att det inte funkar så, vet jag att mitt hjärta säger annat. "Det skiter väl jag i!" Säger det. Så sant. Alla vet att det inte är så, att det aldrig kommer bli. ALLA vet det. Men sedan har människan något härligt inbyggt i sig. Något som barn har, men som man senare i livet förlorar. Dock förlorar inte alla det. Och väl är väl detta! Hur ska vi annars klara oss?
Jag skulle inte klara mig utan detta underbara, det som jag inte förlorade på vägen mot vuxenvärlden. Det som alla menar är värdelöst och barnsligt. Pytt! Man blir glad av det! Man mår mycket bättre och man kan komma dit när man vill! Hur bra som helst ju! Jag tycker däremot synd om dessa människor som inte har kvar det. Ja, det gör jag.
Jag är glad att jag har kvar min, kommer alltid att ha det också. Jag vägrar släppa detta underbara glittrande. Aldrig i livet. Det är det som håller ihop mig. Det är som balsam för min själ, min inspirationskälla i mitt skrivande och mitt superlim för kroppen.
Vännen som alltid är där och lyssnar när ingen annan finns.

_____________

Idag har jag bara suttit framför tv:n. Kan fortfarande knappt röra mig och har ont nästan hela tiden. Kul detta ju. Ska vara hemma imon också, men på torsdag är det sista dagen och då SKA jag till dagiset!! Får bara inte lyfta, så får sitta och titta på typ :)

Nu ska jag försöka sova igenom natten, vilket jag inte gjort på en vecka nu. Men men..

Toodles!

xoxo

Maria

Vincent <3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar