Yes vi vill ha häst. NU. Tack?
Billy kom hit och vi tittade på Mannen som talar med hästar. Och fan vad man saknar det. Helt sjukt. Var dock och red i tisdags. Red i typ 10 min, sen frös mina händer fast i tyglarna så jag beslöt att avsluta. Några galoppsprång blev det allt dock. Men.. KALLT.
Stod och pratade med Emma i stallet i säkert en timme. Det var najjs.
Haha när jag skulle hämta Herkules i hagen så har dom bytt hage. Så jag stod och tittade på grinden i säkert 15 min. Det var ståltråd längst ner och jag tänkte: "Men vad fan, här kan jag ju inte gå med honom. Jag vågar inte att han ska gå över den lilla ståltråden." Han tycker det är obehagligt med saker runt benen sen tjejen som äger honom TVUNGET skulle GÅ I EN HÖG MED VATTENSLANGAR. Herregud, hur dum får man vara? Då blev han rädd och fick panik. Hon ramlade av. Rätt åt henne säger jag. Är man korkad så är man.
Iaf, så tittade jag av en slump åt sidan och DÄR var öppningen jag skulle igenom. Haha.. Jag är trög. Så vi stapplade över lite is sakta men säkert och sedan in i stallet.
Nu när vi såg filmen jag och Sabina så kom jag på hur mycket jag saknar Tönnersa, Spanan, Bamse, Ludde och allt. Saknar min westernsadel, mitt fina träns (som jag nu kom jag på att jag kanske har kvar i garderoben. Hmm..), MIN sadelkammare. Rida ner till havet och klättra i sanddynorna med pollen. Bada tidigt en sommarmorgon med hästarna. Galoppera barbacka på stranden och bara känna att livet är härligt. Att bara kunna gå ut i stallet, mocka på 5 min, lägga upp mat och fixa hö. Sedan ta in och borsta. Slänga på sadel och träns och ut i skogen eller ner till stranden eller på åkern. Jag hade till och med en egen hemmagjord paddock med hinder. Galoppera full fräs på åkern barbacka med grimma och grimskaft. Ta in hästarna på kvällen och höra det speciella ljudet när dom står och mumsar på höet i värmen. Aaah.. Men fan att det ska vara så stark saknad. Någon gång ska jag ha det så igen. Någon dag. Har man växt upp med det så är det svårt att släppa taget.
Nu ska jag nog sova. Imon blir det att handla, plugga och köpa parfym? Yes jag tror detta.
Hästarna och ridningen finns alltid i mitt blod.
Toodles
xoxo
Maria
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Detta är fjärde gången jag läser ditt inlägg nu, så jag kände att det var dags att kommentera det. Anledningen till att jag läst just detta inlägget flera gånger är för att det gör mig så sugen och längtansfull till jag själv skaffar häst igen. Saknar hästlivet på ALLA sätt och vis. Det skulle till och med vara mysigt att gå ut och bara mocka i stallet just nu. Gaaah, stall-abstinens! Saknar alla skabbiga stallkatter som finns i alla stall med. Och dem små mössen man hittar i behållaren för betforen ibland. Och för att inte tala om hur underbart det är att i princip bara släppa tyglarna och låta hästen skena på raksträckan genom hela skogen och känna att "Helvete, jag har ingen kontroll alls, hoppar hon till så flyger jag av, fan vad livet är underbart! :)"
SvaraRaderaAwesome inlägg, Maria, framkallar verkligen känslan av hästlivet!