Du är allt bra fin.
Varför ligger jag vaken och tänker på dig? Jag behöver sova, imorgon har jag saker att göra ju.
Jag får hålla tillbaka känslan av att bara ringa upp dig för att säga hej, och höra din röst.
Det räcker att du är hos mig. Vi behöver inte ens umgås, bara du är här. Med mig.
Varje gång du åker känner jag mig ensam.
Jag längtar, fastän vi träffades för bara några timmar sedan.
Förlåt, jag var tvungen att ringa och väcka dig. Ville höra din röst, veta att du är där.
Jag försöker göra mitt bästa för att inte vilja ha dig så jättemycket. Men det gör jag. Hela tiden..
Jag vill ju ha dig hela tiden.
Shall we screw things up together?
onsdag 21 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar